Ny blogg
Hej och hå http://petitgateau.blogg.se/
Nyklippt schnauzer
Jag blir inte klok på Esset. Jag klippte henne här om dagen och sen dess har hon skakat maniskt på huvudet. Hon reagerade på precis samma sätt förra gången också, då började hon tillslut klia sig i örat vilket ledde till att det blev irriterat och att hon fick öroninflammation. Vi har blåst och tvättat och borstat, hon har verkligen ingenting i öronen. Inte det minst lilla lösa hårstå som kan klia. Ändå så är hon så hemskt besvärad. Jag förstår ingenting. Stackars skruttan!
Om på pricken en månad
Idag är det exakt en månad kvar tills jag fyller 25 år. Ett halvt sekel. Usch och fy. Jag har lite åldersnoja och födelsedagsångest. Ska jag vara hemma? Ställa till med tjugofemårskalas eller fly fältet? Jag vet inte, men det börjar väl bli dags att bestämma sig.
Vad är det med måndagmorgon?
Att gå upp ur sängen med ren viljekraft är alltid lika spännande, vem ska vinna? Den där förädiska varma och så hemskt tunga känslan av att bara sugas tillbaka ner bland kuddar och täcken eller det rationella jag som säger åt mig på skarpen att nu är det faktiskt dags att gå upp. Jag vet inte varför, men ofta är det just måndag morgon som känns som den svåraste även om jag tycker att måndagar är något av min favoritdag i veckan.
I natt sov jag som sagt ganska uselt, därför var det väl lite mer väntat än vanligt att det skulle bli tungt att gå upp. Nu sitter jag i alla fall här i skolan och skriver på mitt projektarbete, det är en hel del kvar och på torsdag är det deadline. Hej och hå. Det kommer att bli färdigt, för jag ser slutet, men på något sätt är det ändå alltid lika ont om tid på slutet.
I natt sov jag som sagt ganska uselt, därför var det väl lite mer väntat än vanligt att det skulle bli tungt att gå upp. Nu sitter jag i alla fall här i skolan och skriver på mitt projektarbete, det är en hel del kvar och på torsdag är det deadline. Hej och hå. Det kommer att bli färdigt, för jag ser slutet, men på något sätt är det ändå alltid lika ont om tid på slutet.
Den stora husvisningsdagen!
Jag har gått och lagt mig och försökt somna. Verkligen släckt lampan beslutsamt, blundat duktigt och sagt upp mig för kvällen. Ett genuint försök att sova. Men det går inte. Det är klippt omöjligt. Jag är klarvaken, helt utan en susning sömn så långt ögat kan nå. Det är nämligen på tok för mycket att tänka på just ikväll. I huvudet går det runt, runt. Som ett litet kraftverk snurrar det på och till bruset av den strida ström tankeverksamhet är det svårt att koppla av och somna. Det är ett som är säkert.
Hela veckan har jag gått runt och längtat efter dagen idag och nu är jag på alldeles för uppvarvad för att få en blund i ögonen. Vi har varit och tittat på ett hus. Ett alldeles underbart litet rött sagohus. Jag som är något av en expert på att skruva upp mina förväntningar i taket är redan hopplöst förlorad. Det kommer tveklöst bli för dyrt och det var på tok för många på visningen för att det ska finnas ens den mista chans, men lika fullt ligger jag här sömnlös och drömmer om utemöbler och rabatter med tulpaner. Inte den mest pessimistiska realist kan ta ner mig på jorden. Inte just ikväll, imorgon går väl an.
Tur är väl det att jag i grund och botten inte är lika naiv som mina drömmar tillåter sig vara. Längta, önska, drömma och planera är halva resan. Att det sedan inte blir av, den sorgen den dagen. När en ny gnista tänds inför nästa möjliga drömprojekt är jag inte sen att hoppa på det heller. I jämförelse så lever vi ett väldigt problemfritt, ansvarsbefriat liv här i vår kära gamla hyresrätt så länge. Det är inte dumt det heller.
Hela veckan har jag gått runt och längtat efter dagen idag och nu är jag på alldeles för uppvarvad för att få en blund i ögonen. Vi har varit och tittat på ett hus. Ett alldeles underbart litet rött sagohus. Jag som är något av en expert på att skruva upp mina förväntningar i taket är redan hopplöst förlorad. Det kommer tveklöst bli för dyrt och det var på tok för många på visningen för att det ska finnas ens den mista chans, men lika fullt ligger jag här sömnlös och drömmer om utemöbler och rabatter med tulpaner. Inte den mest pessimistiska realist kan ta ner mig på jorden. Inte just ikväll, imorgon går väl an.
Tur är väl det att jag i grund och botten inte är lika naiv som mina drömmar tillåter sig vara. Längta, önska, drömma och planera är halva resan. Att det sedan inte blir av, den sorgen den dagen. När en ny gnista tänds inför nästa möjliga drömprojekt är jag inte sen att hoppa på det heller. I jämförelse så lever vi ett väldigt problemfritt, ansvarsbefriat liv här i vår kära gamla hyresrätt så länge. Det är inte dumt det heller.
Att vara eller inte vara med bil.
Jag har fått låna min mammas bil den här månaden, det känns skönt, att slippa gå genom stan hem på nätterna efter jobbet och så vidare. Slippa hålla min stackars hårt arbetande sambo vaken på nätterna för att jag är mörkrädd. Ha möjlighet att ta mig ut på landet och rida lite när det passar. Många fördelar. Sen att jag också känner mig lat och oduglig som föredrar bekvämligheten när den erbjuds mig istället för att se till att passa en buss och ta en och annan hälsosam promenad. Det är baksidan.
I vilket fall som helst. Jag skulle skaffa mig ett parkeringskort för december. Så jag parkerade utanför turistkontoret för att ordna med det. Jag gick och hämtade mig en liten parkeringsbiljett, fast än att jag bara skulle stå där fem minuter. Tjugo svenska riksdaler, minimitaxa i innerstaden nu mera. Klirr, klirr. Jodå, rätt ska vara rätt.
Jag går in och köper mitt kort, det tar en liten stund för tanten att stämpla och skriva, hämta en liten plastfick, fixa. När jag går ut till bilen igen ser jag hur en illgul parkeringsböter fladdrar i vinden. Jaha, jag stog på fel sida av stolpen på den ändlöst asfalterade parkeringsplanen i industiområdet. Två meter från parkringsautomaten. Det är klart att jag gjorde. Och visst ska jag väl ha mig en liten böter eftersom jag är inne och köper mig ett litet parkeringstillstånd. Jajjamensan. Var så god Q-park. 20 kr. i parkeringsautomaten, 300 kr. för parkringstillståndet och 400 kr. i böter. Jag ska inte betala någonting annat när jag ändå är igång? Kanske en sådan där luddig-fleecetröja till P-Lisan? En vetekrans till 10-fikat?
I vilket fall som helst. Jag skulle skaffa mig ett parkeringskort för december. Så jag parkerade utanför turistkontoret för att ordna med det. Jag gick och hämtade mig en liten parkeringsbiljett, fast än att jag bara skulle stå där fem minuter. Tjugo svenska riksdaler, minimitaxa i innerstaden nu mera. Klirr, klirr. Jodå, rätt ska vara rätt.
Jag går in och köper mitt kort, det tar en liten stund för tanten att stämpla och skriva, hämta en liten plastfick, fixa. När jag går ut till bilen igen ser jag hur en illgul parkeringsböter fladdrar i vinden. Jaha, jag stog på fel sida av stolpen på den ändlöst asfalterade parkeringsplanen i industiområdet. Två meter från parkringsautomaten. Det är klart att jag gjorde. Och visst ska jag väl ha mig en liten böter eftersom jag är inne och köper mig ett litet parkeringstillstånd. Jajjamensan. Var så god Q-park. 20 kr. i parkeringsautomaten, 300 kr. för parkringstillståndet och 400 kr. i böter. Jag ska inte betala någonting annat när jag ändå är igång? Kanske en sådan där luddig-fleecetröja till P-Lisan? En vetekrans till 10-fikat?
Runt, runt i ekorrehjulet
Den här veckan har jag verkligen inte gjort någonting ordentligt. Hela skolveckan har passerat i ett töcken(läs höljt i dimma) av projektarbeten, algrebra, föreläsningar och uppgifter. Allt har jag staplat på hög. En jättefin hög. Och en jätte hög, hög.
Jag har varvat krål och ryggsim utan att egentligen röra mig ur fläcken. Så där har jag legat på samma ställe och sprattlat. Ja, ni kan tänka er. Parerat alla möjligheter och kryssat mig igenom alla uppgifter. Det blev inte mycket gjort.
På jobbet har det mer eller mindre varit samma sak. Jag kom sist och gick först. Några timmar där, några timmar här. Igen egentlig tid - men lik väl lika trött. Upp tidigt och i säng sent. Och så sova lite. Ibland har jag haft möjlighet att klämma in en tupplur efter skolan för att ladda om. Ibland inte. Mitt humör har speglat mitt sömnmönster.. Trött och grinig har varit min envisa följeslagare.
Det har resulterat i att jag känt mig som en hopplös student och en oduglig anställd. Jo, som en rätt vresig flickvänn också.
Jag har varvat krål och ryggsim utan att egentligen röra mig ur fläcken. Så där har jag legat på samma ställe och sprattlat. Ja, ni kan tänka er. Parerat alla möjligheter och kryssat mig igenom alla uppgifter. Det blev inte mycket gjort.
På jobbet har det mer eller mindre varit samma sak. Jag kom sist och gick först. Några timmar där, några timmar här. Igen egentlig tid - men lik väl lika trött. Upp tidigt och i säng sent. Och så sova lite. Ibland har jag haft möjlighet att klämma in en tupplur efter skolan för att ladda om. Ibland inte. Mitt humör har speglat mitt sömnmönster.. Trött och grinig har varit min envisa följeslagare.
Det har resulterat i att jag känt mig som en hopplös student och en oduglig anställd. Jo, som en rätt vresig flickvänn också.
Kokt torsk med äggsås
Kokt torsk med äggsås, middag vilken tisdag i veckan som helst. När jag var liten var det en av mina absoluta favoriträtter och det är fortfarande gott. Inga smaker som direkt slår igenom, ingen symfoni för gommen, men kanonbra vardagsmat.
Lagom till fyra personer. Koka ägg (hårdkokt), så där 2-3 st, och ställ åt sidan. Koka torskfilé/torskblock i ca. 1,5 l. vatten med 2 fiskbuljongtäningar, så där 3 min är lagom. Smält 25-50 g. smör, rör ner ca. 1,5-2 msk vetemjöl, red med mjölk, ca. 5 dl., smaksätt med en liten skvätt grädde, en halv fiskbuljongtärning, vitpeppar och salt. Red av med mer mjöl till önskad tjocklek. Rör ner en liten näve hackad persilja. Dela torsken i lagom stora bitar, vänd ner den tillsammans med de hackade äggen i såsen. Servera med kokt potatis och gröna ärtor och lite persilja. Smaklig spis!
GRILL
I söndags åkte vi upp mot Stockholm tidigt, jag slocknade i baksätet eftersom jag fortfarande hade ripple effects från högskoleprovet och sov gott hela vägen dit. Vi hälsade först på i Kolartorp, Richard och Stinas sommarstuga, som ligger bara ett stenkast från IKEA i kungens kurva. Det är festligt hur man plötsligt är på landet, med röda små stugor och skog bara runt hörnet från stora butikscentrum.
Eftersom termometern visade knappt ett tiotal plusgrader ute så var varken jag eller Kristoffer sena att göra Ville sällskap i soffan under den elektriska filten. (Vilket smart påfund!) Oisolerade sommarstugor med enkelglas är inte snälla på höstkanten. Brrr! Men det var mysigt där under filten, vi fikade lite, drack en kopp te och lekte med barnen. Brorsan rullade snart in på cykeln från stan och vi gick ner och lunchade på Thairestaurangen runt hörnet. Jag åt dagens, vårrullar med kyckling och glasnudlar.
Efter lite efterlängtat umgänge med familjen åkte jag och Kristoffer tunnelbanan in till stan. Vi gick runt på NK, tittade in på PUB, strosade runt på Room och drack ett glas M&C Nectar Impérial(gott!). Varför kan man inte göra det här i stan? Dricka ett glas champagne medans man shoppar. Det kändes superlyxigt. Vi provade soffor och tittade på julpynt. Vi hade så mysigt, utan någonting speciellt som väntade eller någonting att stressa till. En slående perfekt eftermiddag.
När vi kände oss färdiga gick vi drottninggatan upp till GRILL. Inredningen är fantastisk, varje del av restaurangen har sin egen stil. Det finns så mycket att titta på och stämningen är lysande. Vi fick bord i det klassiska engelska biblioteket, där beställde vi in var sin fördrink och högg sedan in på deras makalösa söndagsbuffé. Köttet var nog det bästa jag ätit. Biffen precis lagom rosa, mör och saftig. Lamm, biff, karré och kyckling. Tillbehören gjorde heller ingen besviken. Varmt bröd, färskost, trevlig sallad, div. dressingar, knapriga krutonger, texas bbqsås, thaibbq, ratatouille, klassisk bearnais m.m. m.m.
Födelsedagsmiddag i Linköping
Kristoffers morbror har fyllt år och i lördagskväll var vi ditbjudna på middag. Det var så mysigt, jag som älskar familjetillställnigar såg förstås fram emot det hela veckan. Till förrätt fick vi Jossans fullkornstoast med vitlök, avokado, mango, räkor och fetaoströra med passionsfrukt. Till huvudrätt helstekt entrecôte med amandinepotatis, tomatsalsa, avokadoröra och Annas färscha roccolasallad med mozzarella och rostade pinjenötter. Efterrätten var Gerths hemmagjorda mintglass med kiwicoulis (..och så den traditionella tårtan till kaffet på det). Mm! Gissa om vi var mätta och trötta när vi kom hem?
Enoteket
I fredags provade vi stans nya restaurang, Enoteket, det har varit väl omtalat den senaste veckan och jag såg verkligen fram emot att gå dit. Det var kanonmysigt inrett. Golvet var riktigt fint, kaklat i klara färger och mönster. Atmosfären i restaurangen kändes precis lagom rörig, varm och hemtrevlig. Ljudnivån var ganska hög men det gör inte mig någonting. Vi såg flera bekanta ansikten i personalen också och det är alltid trevligt. Vinotek konceptet med liknande dispensers där man själv väljer sitt vin och antal cl. är kul, speciellt eftersom vi inte tidigare har det i Norrköping.
Mindre bra var att vi blev vi placerade i café-delen eftersom vi var så många som 15 personer i vårt sällskap, där var det inte ett dugg mysigt och rätt kallt med. Sen var jag inte helt nöjd med maten heller måste jag säga, nästa gång ska jag beställa pasta eller pizza, inte svärdfisk. De stenugnsbakade pizzorna såg fantastiska ut. Om inte annat är det ett trevligt ställe att gå till på after-work, beställa in lite antipasto och ta ett glas vin. Vi kommer tillbaka.
http://www.enoteket.se/
Mindre bra var att vi blev vi placerade i café-delen eftersom vi var så många som 15 personer i vårt sällskap, där var det inte ett dugg mysigt och rätt kallt med. Sen var jag inte helt nöjd med maten heller måste jag säga, nästa gång ska jag beställa pasta eller pizza, inte svärdfisk. De stenugnsbakade pizzorna såg fantastiska ut. Om inte annat är det ett trevligt ställe att gå till på after-work, beställa in lite antipasto och ta ett glas vin. Vi kommer tillbaka.
http://www.enoteket.se/
Fullspäckad helgplanering
Idag hade vi en kort fredag i skolan, vi slutade redan vid 11. Jag gick ut med Helenas och Chrilles hundrackare och hämtade hem min egen. Vi provar nämligen en delad vårdnad modell här i familjen Olsén. Där vi rycker in och passar hundarna ihop på dagarna. Det fungerar jätte bra, vad mycket enklare allt blir om man hjälps åt! Ett guldläge.
Det kändes väldigt överkommligt att vi slutade så tidigt just idag, eftersom jag inte kunde somna igår. När jag kom hem från jobbet i natt, varvade ner, tog en dusch och åt en smörgås så hade klockan sprungit iväg till 04:30. När jag väl somnade vet jag inte, och tur är kanske det. Väckarklockan ringde kvart i sju. Jag var så där kräktrött hela förmiddagen och tog mig en liten nätt powernap när jag kom hem. Gud så skönt det var.
Jag har en ledig helg framför mig, inga jobbpass väntar, men jag känner mig inte speciellt ledig. Ikväll ska vi ut och äta en snabbis och sen ska jag hem och sova tidigt, eftersom jag måste ladda inför högskoleprovet imorgon. Halv nio till fem ska jag sitta bänkad i ett av universitetets klassrum och skriva prov i rasande fart. Det är lite ångestladdat efter som det måste gå bra.
När det där rackarns provet är skivet har vi bara roliga saker kvar på helgplaneringen. Lördag e.m. åker vi raka vägen till Linköping på släktmiddag och där efter ut till mamma och pappa på landet. På söndag morgon åker i samlad trupp vi upp till Stockholm och hälsar på Richard och hans familj. Någonting jag längtat efter länge.
Det kändes väldigt överkommligt att vi slutade så tidigt just idag, eftersom jag inte kunde somna igår. När jag kom hem från jobbet i natt, varvade ner, tog en dusch och åt en smörgås så hade klockan sprungit iväg till 04:30. När jag väl somnade vet jag inte, och tur är kanske det. Väckarklockan ringde kvart i sju. Jag var så där kräktrött hela förmiddagen och tog mig en liten nätt powernap när jag kom hem. Gud så skönt det var.
Jag har en ledig helg framför mig, inga jobbpass väntar, men jag känner mig inte speciellt ledig. Ikväll ska vi ut och äta en snabbis och sen ska jag hem och sova tidigt, eftersom jag måste ladda inför högskoleprovet imorgon. Halv nio till fem ska jag sitta bänkad i ett av universitetets klassrum och skriva prov i rasande fart. Det är lite ångestladdat efter som det måste gå bra.
När det där rackarns provet är skivet har vi bara roliga saker kvar på helgplaneringen. Lördag e.m. åker vi raka vägen till Linköping på släktmiddag och där efter ut till mamma och pappa på landet. På söndag morgon åker i samlad trupp vi upp till Stockholm och hälsar på Richard och hans familj. Någonting jag längtat efter länge.
Bananmuffins med dumle, mjölkchoklad och nutellafrosting
Igår gjorde jag bananmuffins. Vi hade bananer hemma som började bli så där halvtrista och brunfläckiga. Jag är löjligt förtjust i bananer i både mat(flyande jacob, pizza, till kyckling, you name it..) och bakverk. Jag tycker att det mesta gör sig med en väl vald banan helt enkelt.
Muffinsarna blev bra, smakade mycket banan och dumlekolan gjorde susen. Att de blir lite stadiga i konsistensen bör väl nämnas, därför valde jag att fylla dem med nutellafrosting inuti också. Man kan smidigt göra hål i mitten av muffinsarna med en äppelurkärnare eller potatisskalare.
ca. 24 st. normalstora muffins
2 ägg
3 dl socker
2 mogna bananer
6 dl vetemjöl
1½ tsk bakpulver
½ tsk salt
200 g mjölkchoklad/dumle
100 g smör
1¾ dl mjölk
Sätt ugnen på 175°C. Smält smöret. Rör banan, socker och ägg till en jämn smet. Blanda ner alla torra ingredienser. Tillsätt smält smör och mjölk. Hacka chokladen och vänd ner den i smeten. Fyll muffinsformerna med 2/3 smet och ställ dem i muffinsplåt. Grädda mitt i ugnen i ca 15 min.
50 g mjukt smör
100 g färskost (philadelphia)
2 dl nutella
2 dl florsocker
Vispa samman alla ingredienserna rumstempererade med elvisp till en slät smet. Fyll spritspåsen och ställ den i kylskåpet en stund innan garnering. Dekorera vad lite riven choklad, chokladgodis eller bananströssel.
Recepten har jag hittat hos http://nytinat.blogg.se/ och http://www.bengtssonsbaksida.com/
7 grader och lätt regn
Jag känner en ström av omotivation skölja över mig. Stor, tung och hejdlöst utmattande. Först blir jag rädd förstås och ledsen, sen likgiltig och nu förbannad. Det har gått tre-fyra veckor sedan det började pyra bland löven och osa misstänksamt, nu vet jag inte vad jag ska ta mig till längre.
Tankarna slåss febrilt om utrymmet i huvudknoppen min. Jag har bara ett liv. Ett endaste litet liv. Och vad gör jag med mitt? Vad planerar jag att i framtiden göra med mitt? Vad är min tanke? Har jag något mål och utefter vilka kriterier har jag satt upp det målet? Ett nedrans dumt mål är det säkert. Vad det nu är för mål. Vid det här laget har jag glömt bort helt vad det var. För det har förstås ingenting med något livsmål att göra. Det är bara hösten som är här och sprider sitt kolsvarta missnöje igen.
Jag sitter på vardagsrums mattan och stirrar ut genom fönstret. 7 grader och lätt regn. Ester kommer och ger mig sin strumpa. En använd strumpa som luktar tåfis och är blöt av hunddregel eftersom hon burit runt den i munnen. Tack hjärtat, vad fin.
En begagnad strumpa gör en liten schnauzer glad. Vad gör mig glad? Just nu har jag inte en susning.
Tankarna slåss febrilt om utrymmet i huvudknoppen min. Jag har bara ett liv. Ett endaste litet liv. Och vad gör jag med mitt? Vad planerar jag att i framtiden göra med mitt? Vad är min tanke? Har jag något mål och utefter vilka kriterier har jag satt upp det målet? Ett nedrans dumt mål är det säkert. Vad det nu är för mål. Vid det här laget har jag glömt bort helt vad det var. För det har förstås ingenting med något livsmål att göra. Det är bara hösten som är här och sprider sitt kolsvarta missnöje igen.
Jag sitter på vardagsrums mattan och stirrar ut genom fönstret. 7 grader och lätt regn. Ester kommer och ger mig sin strumpa. En använd strumpa som luktar tåfis och är blöt av hunddregel eftersom hon burit runt den i munnen. Tack hjärtat, vad fin.
En begagnad strumpa gör en liten schnauzer glad. Vad gör mig glad? Just nu har jag inte en susning.
Hösten gör mig trött.
Skolan tog slut tidigt idag, våra lärare var på seminarium och styrde med ett EU projekt, så vi fick tre timmar ledigt mitt på dagen. Jag passade på att göra min sambo sällskap på jobbet. Vi har gjort mäklar saker. Eller, jag och Ester har sällskapspromenerat bredvid min sambo som själv har gjort sitt mäklar-göra, mer eller mindre på det sättet gick det till. Det snålblåste och regnade, oktobervädret visade sitt sanna jag. Sen tog jag mig en liten lur i bilen medans han kuskade fram och tillbaka i regngråa östergötland på diverse ärenden. Jag sov. Tungt. Jag tycker om att åka bil, det är rogivande. Och sövande.
I natt sov jag riktigt dåligt, jag försöker intala mig att det är anledningen till att jag fortfarande är så trött. Men nej, det är säkerligen hösten. Jag kan lika gärna erkänna det, jag blir så här trött av hösten varje år. Usch och fy. Jag behöver solsemester. Eftersom det inte är på tapeten har jag piggat upp situationen med nya höstskor istället. Lycka som lycka just nu. Jag nöjer mig med vilken som.
I natt sov jag riktigt dåligt, jag försöker intala mig att det är anledningen till att jag fortfarande är så trött. Men nej, det är säkerligen hösten. Jag kan lika gärna erkänna det, jag blir så här trött av hösten varje år. Usch och fy. Jag behöver solsemester. Eftersom det inte är på tapeten har jag piggat upp situationen med nya höstskor istället. Lycka som lycka just nu. Jag nöjer mig med vilken som.
