Det är galet fint ute idag, solen skiner från blå himmel och det ligger ett tjockt täcke av kritvit snö över allting. Det ser så mjukt ut! Ester var lika lyrisk imorse som igår. Hon kan bara inte få nog av snön. Jag förstår henne delvis, om det bara inte hade varit så rackarns kallt om näsan. Jag får skaffa mig en sån där rånarluva, skidmössa, där bara ögonen syns.

Imorse var jag lite seg i starten, min telefon hade stängt av sig själv - alternativt har jag hjälpt till utan att reflektera något vidare över det, så alarmet väckte mig inte klockan sex som jag tänkt mig. Jag blir så besviken på mig själv, dålig karaktär helt enkelt och det är inte my pice of pie. Det får vara nog med självutnämna sovmorgonar nu. Så är det med den saken. Ingen vidare diskution på den.

Nu sitter jag i skolan alldeles själv och väntar på att klockan ska bli ett så att Yogan kommer igång. Jag undrar varför alla mina kära klasskamrater väljer hemgång före friskvård. Det är utom min ram av insikt. ;)

Söndagkväll. Här sitter jag i min ack så stökiga lilla lägenhet och myser för mig själv. Jag borde köra ett varv och reda ut helgens kaos. Plocka bort provade kläder, städa bort prylar, diska.. ja, ni vet. Jag brukar tycka att det känns skönt att vakna på måndag morgon och allt är fixat, clean slate - ordning och reda - inför en ny vecka på något sätt.

Men istället tog jag en varm dusch när jag kom hem från mamma för en timme sedan och hoppade i mjukiskläderna. Här sitter jag alltså, utan att ha gjort någonting vettigt alls och utan några planer på att göra någonting vettigt alls, och bara gillar läget. Jag har en varm känsla inuti och ja, jag trivs ganska bra just nu. En blå tandborste har flyttat in brevid min rosa och jag tror bestämt att jag tycker om det. ;)

Igår kväll kom Maria och Jenny förbi, vi rörde ihop ett par drinkar och körde en riktigt klassisk förkväll. Ett hett tips är följande, 6 cl whiskey, så där en halv dl. frysta lingon, en skvätt blåbärs likör, ett par skivor citron, lite sockerlag och tranbärs jucie. Kvällen blev en mix av Karateklubben på flygeln där vi mötte upp fröken Madeleine med sällskap och senare en sväng förbi Otten. Inte fullt så tokigt som man kanske kunde föreställa sig, snarare rätt lyckat.

När jag tittade ut genom fönstret i morse trodde jag knappt vad jag såg, det ser ut som förra vintern när allting slutade fungera ungefär. Det var säkert en halvmeter snö på gården till Essets stora förtjusning. Det har sin charm, jag tycker om det, jag hoppas bara kollektivtrafiken behagar rulla som den ska imorgon..

Igår var Michellé och Rasmus här och hälsade på. Vi lekte lite, sov middag, tittade på idol och bakade pepparkakor. Det var den lugnaste fredagkväll jag haft på länge men ack, det ska då inte underskattat, så mycket kan jag säga. Fem pepparkakor av fem möjliga.

Efter en helkväll av diverse aktivitet sov jag och rasmus ihop som två utslagna sillar hela natten. Jag vaknade varje halvtimma ungefär (av ovana att ha en sån liten sötnos i sängen) bara för att titta så att han andades, att han inte var för varm, för kall osv. Och titt som tätt fick jag antingen en hand i ansiktet (svisch!) eller en fot i magen (pang!) men oj så gosigt med en liten bebis som kryper tätt intill och vill kramas. Fast jag ska väl inte undanhålla att det var rätt skönt att lämna tillbaka ansvaret till mamma Micha när han vaknat och var mer vild än tam. ;)

Igår e.m. åkte jag ut till fam. Ek, myste lite med alla hundar och barn, åt middag och startade julmaten för i år med vörtbröd och julost. Juuul. Tokigt gott. Det är dags nu, att kickstarta julen. Så sagt och gjort, idag har jag smällt i mig fem lussekatter. Årets första, men oj vad många fler det ska bli! :)

Jag är så ostressad som man kan bli i år inför julhelgen, nästan lite för avslappnad, jag ska inte fira hemma utan hos brorsan så jag slipper planera ett dugg och laga all mat själv. Jag bor ändå alldeles för litet nu för att ha hela familjen hemma hos mig, vi skulle få packas som sillar för att rymmas i min etta. Det känns lite tråkigt eftersom det är det bästa jag vet att ha alla just hemma hos mig på julen, men det kommer bli bra ändå. Vi ska alla ta med oss ett par rätter och kör knytisjulbord. Hundar, ungar, Kalle, paket och mat. Hela kittet.

Inatt har jag inte sovit så där ovanligt mycket ska jag inte påstå och jag slumrade till i klassrummet på tio-rasten just därför. Det gör inte ett dugg och jag skulle inte byta ut den sömninga känsla jag går och bär på idag mot någonting. Mys!

I e.m. ska jag och Rasmus leka, det har blivit vår onsdags tradition. Världens härligaste lilla kille. Jag vet inte riktigt vad vi ska hitta på för spännande än men jag är lite sugen på en sväng till biblioteket eller en playdate med Tessan och Vera.

De tre musketörerna med var sitt vilddjur

Det är måndag morgon och det känns rätt okej när allt kommer omkring. Tillbaka till rutinerna. Helgen har varit intensiv. Jag orkar inte hålla ett så högt tempo flera dagar i rad längre, därför är det skönt att det är vardag igen, så att man hinner vila upp sig. Lite bak och fram på det, tänker jag spontant, men så är det verkligen.

Har varit och storhandlat på City Gross så här fredagen till ära. Kanske har dom flesta andra nöjen de hellre sysselsätter sig med en fredageftermiddag men ja, så är det.

Jag har krockat med kundvagnar och vilt slagit mig fram till den bästa potatisen. Jag önskar att jag kunde spendera helt ohämmat på konstiga färska fiskar, kilovis av roliga nötter och gud vet vad. Jag älskar att gå där bland hyllorna och läsa på förpackningar med udda saker. Köpa grönsaker jag inte känner igen för att kolla upp vad för intressant jag kan laga med dem. Frossa i franska ostar. Köra en härlig barbeque på lamm. Jag känner mig verkligen lastgammal när jag ser fram emot sådant. Aj, det låter inte så hippt direkt. Men vad ska jag göra?

Jag har satt upp en alternativ meny inför söndag och så länge jag inte får för mig något annat så blir det nog så här på ett ungefär.

Till förrätt en slätmixad kall soppa, lite gazpacho stuk, på grönarärtor, charlottenlök m.m., serverad med riven lagrad parmesanost på toppen, en klick vitlöks crem fraish och sockerärtor. Lite hembakat varmt brytbröd med grovsalt till det. Brukar bli trevligt med den kalla varma kontrasten.

Jag behöver städa, jag har liksom börjat och stannat av här mitt i röran. Tvätt här, stökigt där. Jag är så omotiverad så det finns inte, men hey, det ska gå det med! Man har inte studiedag för ingenting, någon nytta ska man göra.

Jag återkopplar om jag överlever.

Jag somnade som en klubbad säl när jag kom hem från skolan i dag. Det är något som hänger i, antingen så vill jag bli sjuk nu tack så att det kan gå över eller frisk igen. Det här duger inte, något underligt mellanläge.

Mina planer att göra en gigantisk lasagne med spenat och diverse intressant blev därför inte av eftersom jag sov bort hela eftermiddagen. Så kan det gå. Jag får återuppta mina planer imorgon. Jag tänkte ladda med vuxenpoäng och frysa in matlådor(det är så smidigt!).

Åh. Jag läser en av mina favoritbloggar och önskar att jag också fick fånga en plastballerina ur en pinjata på ett hemligt kalas med bara 20-tals människor.

http://rodeo.net/niotillfem/2010/11/hummerhattar-rymdtartor-och-hemliga-sallskap/

Istället sitter jag i datorsalen och läser om medeltida arkitektur. Livet på en pinne.

Rubriken ovan bör helt klart uttalas i vertikalt läge utsträckt i soffan, mätt och belåten. Så gör den sig bäst.

Igår kväll hände inte mycket, det blev slötittade på tv, lite fifa på xbox och godis! Hehe. Jag har inte ätit socker på två, nej tre dagar! Så det var ren och skär lycka att äta lite saltlakrits.

Jag ska faktiskt helt ärligt säga att jag mår hemskt mycket bättre när jag inte äter socker. Jag är ofantligt mycket piggare, klarare i huvudet, mer harmonisk och sover bättre. Inte för att det är hjärnkirurgi att förstå sig på. Men så är det i alla fall. Jag har nog alltid varit så sockersöt och sockerstinn dygnet runt tidigare att jag aldrig märkt skillnaden eftersom jag aldrig varit utan - tillräckligt länge. Så nu ska jag försöka hålla mig till att bara äta socker på helgerna. Nog får vara nog.

Och ska man göra någonting, så ska man göra det ordentligt. Därför blev frukosten idag amerikanska pannkakor med lönnsirap, chokladsås, bananer, amerikanska blåbär och så lite pudrat vaniljsocker på toppen. Karin, miss america, min lilla cupcake, jag tänkte på dig hela förmiddagen!

Ack vad glad jag är att det är fredag. Jag har så ont i halsen, klockan är alldeles för tidig och det regnar ute. Utöver det så drömde jag hemskt detaljerat hur jag blev uppsliten av en galen amatörkirurg med en slipmaskin och förblödde i natt. Kan det ha någonting att göra med hur vi pratade om att lämna blod igår i skolan? Att det tog blott 4-5 minuter för Mickis att lämna 0,5 l.? Dvs. att förblöda borde ta blott en blinkning? Usch. Mardrömmar, hej igen det var inte alls så länge sen och jag har inte saknat er ett dugg!

Oj vad flitigt jag snoozade idag. Väckarkl. ringde kl 06:00 första gången och jag kom inte upp förens en timme senare. Då började jag känna mig en aning stressad. Tills jag kom på att vi har sovmorgon idag, så lägligt. Det var inte dumt att jag glömt bort det, eftersom jag blev så glad när jag kom på det.

Nu ska jag gå ut med hundrackarn sen ska jag röra mig mot skolan. Dom pratar om snökaos på radion men utan för mitt fönster finns inte många snöflingor att skåda. Skönt!

Jag hade en skvätt feber när jag kom hem. Frös och svettades om vart annat. Sov en stund, vaknade och tog ipren och somnade om igen. Nu har jag varit ute med Ester en sväng så hon fått röra sig lite, lillfian tycker jag är dundertrist som bara sover. Vaknade av att hon låg på min mage och stirrade på mig. Lite i stil med, gud, lever hon verkligen? Ska hon aldrig någonsin vakna igen? Stackars liten. Hon kommer bli glad i helgen när vi ska till skärgården och busa i snön.

I övrigt har det varit en produktiv dag, jag frös inte ett dugg i alla mina kläder till skillnad från igår, vinter - in you're face! Nu ska jag göra Esset sällskap i sängen igen, hon har redan bäddat ner sig under täcket. Mys! Godnatt på er och sov så gott.

Man ska visst vara försiktig med vad man önskar sig. Blötsnön öste ner på tvären så fort jag gick utanför dörren. Från och med idag är det vinter, hej då hösten. Det är som pest eller kolera. Inget bättre än det andra.

På bussen hörde jag de sötaste funderingar, det var tre 6-7 åringar som analyserade dagens horoskåp. En av dem bokstaverade fram orden och de andra lyssnade noga. Kärlek, tur i spel och problem på jobbet. Efter en stund säger den minsta av dem oroat, läs hur det går för mormor? Det är inte lätt det där. :)

Oj, så trött! Jag har haft den konstigaste natten någonsin. Jag har säkert vaknat säkert 20 gånger. Kl 00:56 tittade jag på klockan i förhoppning om att det skulle vara morgon snart. Inte då.. Det blev den längsta natten på länge. Nu är jag i alla fall på G, har varit ute med Esset och tittat till mitt travian-konto. Det är viktigt det där.

Lite frukost på det här och lager på lager av varma kläder så vågar jag mig nog ut i ruskvädret snart. Snön dom lovade, var är den? Flera gånger i natt har jag kikat ut mellan persiennerna och efterlyst den. Jag trodde inte jag ville ha någon. Men det vill jag visst. Gärna idag.

Så här gör man för att låsa höstmörkret ute.. Man lyssnar på The Maccabees - Toothpaste Kisses

Jag fotade hemskt dåligt på min fina matlagning ikväll. Jag för göra om och göra bättre nästa gång. Åh, så mysigt det är att ha middag hemma. Det är nog det bästa jag vet!

Förrätten floppade rätt rejält eftersom jag istället för en honungsmelon hade köpt en gigantisk citrusfrukt, namn okänt. Den var förpackad i i både plast samt nät och hade precis samma färg och storlek, så skratta lagom. ;) Sen visade sig Chévren vara dålig när jag öppnade förpackningen, fast jag köpt den igår. Dåligt. Det är inte första gången heller. Jag borde ha sparat den och klagat men det är lite sent påtänkt nu när jag slängt den. Så jag improviserade helt enkelt och även om det inte blev så bra så var själva försöket värt en stjärna i kanten.

Portersteken blev i alla fall succé och efterätten inte så tokig den heller. Saffranskladdkaka med vit chocklad och mandelgrädde. Lite mastigt efter köttet kanske, om man får tänka till så här i efterhand, men ljuvligt med lite jul så här i november.

Fröknarna var mätta och nöjda när de rullade hemåt, mission accomplished. Nu är det natt, imorgon är det plugget som väntar. Bäst att ha ett par timmars skönhetssömn i bagaget då. 

Söndags hjärtat mitt är lite ihåligt för stunden och dagens låt är Lovin' In My Baby's Eyes, jag hoppas du lyssnar på den. 

Nu ska jag göra porterstek på 1,5 kg. hängmörad rostbiff, chévre och honungsmelons carpaccio och duka med mina allra finaste tallrikar. För söndag, det är det bara en gång i veckan. 

Så där så. Jag har landat hemma nu, det känns inte längre konstigt utan bara skönt. Jag har hunnit fylla kylskåpet med mejeri och grönt. I e.m. måste jag hinna hämta ut ett paket från telia, har beställt bredband, vad kan det innehålla? Något typ av modem? Det behöver jag inte. Vi får väl se. 

Sen ska jag promenera hem till mamma och se om jag kan hitta någon typ av rolig utklädningsutstyrsel i hennes garderob. Jag tvivlar att det blir någonting coolt från 70-talet, mamma rensar tyvärr duktigt ut allt gammalt fräsigt. Men någonting ska jag nog lyckas skramla fram.

Alternativen hittills (eftersom jag totalt glömt halloween) står mellan baddräkt och cyklop, lärarinna i dräkt, kofta och glasögon eller ryttare i ridbyxor och ridstövlar. Kul ska det bli i alla fall. Det är jag säker på. Det är bara en gång om året man får gå ut riktigt goofy. Jag kan inte förlåta mig själv om jag inte tar tillfället i akt!

Jag har varit i Turkiet och lapat sol i en vecka. Vädret var strålande och värmen kröp in i själen. Jag sög åt mig varje solstråle som om det vore den sista och det var verkligen det jag behövde. Sol i hjärtat. Nu orkar jag med lite till. En istid av mörker är på väg och det kommer kännas som om den aldrig någonsin tar slut men vi får inte glömma bort att våren kommer tillbaka även om den envisas med att stanna borta för länge. Här ska ingen kraschlanda.