Den här veckan har jag verkligen inte gjort någonting ordentligt. Hela skolveckan har passerat i ett töcken(läs höljt i dimma) av projektarbeten, algrebra, föreläsningar och uppgifter. Allt har jag staplat på hög. En jättefin hög. Och en jätte hög, hög.

Jag har varvat krål och ryggsim utan att egentligen röra mig ur fläcken. Så där har jag legat på samma ställe och sprattlat. Ja, ni kan tänka er. Parerat alla möjligheter och kryssat mig igenom alla uppgifter. Det blev inte mycket gjort.

På jobbet har det mer eller mindre varit samma sak. Jag kom sist och gick först. Några timmar där, några timmar här. Igen egentlig tid - men lik väl lika trött. Upp tidigt och i säng sent. Och så sova lite. Ibland har jag haft möjlighet att klämma in en tupplur efter skolan för att ladda om. Ibland inte. Mitt humör har speglat mitt sömnmönster.. Trött och grinig har varit min envisa följeslagare.

Det har resulterat i att jag känt mig som en hopplös student och en oduglig anställd. Jo, som en rätt vresig flickvänn också.