Här sitter jag, kl. är knappt sju och jag hade gärna haft Svenskan att läsa till frukosten. Man kan undra varför vi bara får tidningen när det passar tidningsbudet?

Jag kom nyss hem från jobbet, trött i fötterna är jag och nog luktar jag säkert både fisk och diskvatten, men jag är glad ändå. Jag såg verkligen fram emot att gå till jobbet idag och det har varit en bra kväll, har bl.a. serverat en bröllopsmiddag.

K är ute och svirar och hundrackarn var inte heller hemma när jag kom hem. Hon följde med K's föräldrar hem till Åby. Skönt för henne att springa av sig lite, det behövde hon. Nej, nu ger jag mig för idag. Imorgon ska jag titta förbi NFK och se om de behöver funktionärshjälp på tävlingen.

Pelargonerna och hortensian fick sova inna i natt, så att dom inte fryser om det blir kallt.

Stalltjejerna har varit här på middag ikväll. Gravlaxtoast på lantbröd med avokado och hovmästarsås till förrätt(favorit i repris igen), honung och sweet chilli marinerade kycklingspett med ris och jordnötssås till varmrätt och chokladrulltårta med vitchokladfrosting till efterrätt(ytterligare en favorit i repris). Alla lämnade bordet mätta och glada. Det är alltid lika kul att ses, speciellt eftersom vi inte ses så ofta. Den här gången hade det som vanligt hänt en hel del, bl.a. förlovning i paris! Vi fick se bildvisning från resan på tv'n.

Fick ett mail om att jag inte kollat mitt provresultatet från högskoleprovet på studera.nu, så jag tog mig en titt. Provet gick så hemskt dåligt när jag gjorde det och jag var så besviken på min insats efteråt. Jag gjorde flera onödiga tidsmissar, tappade hoppet och gav upp på slutet.

Så där, nu är det packat, flyttat och städat. Skönt! Det är verkligen det värsta jag vet. Varje gång känns det som om det aldrig ska ta slut. Gud vad saker man har. Spara, slänga, förvara, ge bort. Ja fick hjälp med städningen av mitt glada arbetslag så allt ihopa gick oerhört smidigt. Maria, jag och Michelle skurade ikapp. Så då var det var snart gjort. Tack alla snälla, söta, rara för hjälpen!

Jag ligger kvar i sängen och drar mig, Kristoffer väckte mig aldrig när han åkte till golfen imorse och jag ställde ingen egen väckarklocka så då kan det tydligen bli så. Igår kväll var Lina och Martin här, vi grillade på innergården och lyssnade på gosskör till maten, pampigt! Sen skålade in våren och drack fidel castro. Maria tittade också förbi. Det var meningen att vi skulle titta på fyrverkerierna och gå bort och titta på brasan i folkparken med så långt kom vi aldrig. Några fyrverkerier kunde vi ana från balkongen med det var allt. Det var hur som helst väldigt trevligt.

Nu är det dags för mig att gå upp och sätta lite fart med den här dagen, flyttstädning står på schemat. Helt klart inte det bästa jag vet men det ska också bli gjort.

Hemma från jobbet möttes jag av en liten glad jycke. Trött och vimsig, men otroligt glad att se mig. Hon var med i skolan idag, så jag tvivlar inte på att hon har sovit gott hela kvällen. Strumpan. Det känns ändå ovant att lämna henne ensam som ikväll, hon får nästan alltid följa med Kristoffer till jobbet eller göra någon av oss sällskap när vi pluggar nu för tiden. Tur att hon är så oerhört okomplicerad, det är aldrig några problem med någonting.

Att gå på diet måste vara det tråkigaste i världshistorien! Verkligen det tristaste, tråkigaste, träääligaste. Jag som älskar god mat, har fullkomligt dille på allt med socker i och utöver det älskar att laga mat och baka. Jag läser en hel del näringslära i skolan och jag känner att det är hög tid att försöka ta till sig ett och annat inför beach 2011, men det är så rackarns tråkigt och jag är hemskt dålig på att tänka på vad det jag stoppar i mig innehåller. Högst 10 g. sockerarter per 100 g., långsamma kolhydrater och gud vet vad.

Elina och Marcus, korvgrillarna.

Jag sitter hemma i soffan och tittar på finalen av sveriges mästerkock. Idag har jag inte gjort många knop, städat lite och diskat. Pysslat om Ester och läst i min svenskabok. Suttit på balkongen och fillilurat, tittat på tv och slösurfat alldeles för länge. Jag borde ha gjort så mycket mer men så kan det gå och påsklov, ja, det har jag ju visst. Så man får väl passa på att vara lite oduglig. I veckan som kommer blir det en helt ny växel för det är mycket som ska hinnas med, både mer och mindre roliga aktiviteter står i kalendern. Packa och flyttstäda är sådant jag inte ser fram emot.

Jag och Kristoffer hade sovmorgon ihop imorse, vi åt frukost och pluggade lite innan vi gick ut och promenerade runt strömmen i solskenet. Det tog sin tid runt eftersom vi passade på att pussas lite på parkbänkarna, mata änderna med frukostbrödet och stanna till på färgaregården för våfflor med sylt och grädde. Ingen dum start på en måndagmorgon, det kan jag säga säkert.

I e.m. har jag visat min lägenhet, cyklat runt stan ett par varv, pumpat cykeldäcken, handlat och nu ska jag iväg till SATS en sväng med Maria. Hej och hå!

Måndag eftermiddag och ny vecka på intåg. Att plugga i veckorna känns nu mera föga ansträngande eftersom jag börjat jobba på helgerna igen. Det är jätte roligt att vara i farten och ha någonting att göra förutom uppsatsskrivning och matematiska funktioner. Det gör mig verkligen gott, jag har haft alldeles för mycket fritid att bolla med. Jag ser redan fram emot att jobba sommarmånaderna när det är full fart, fast skönt då förstås, att få lite mer rutin och snurr på hur allt fungerar först.

Någon pratade om att det var upp mot 17 grader varmt idag och det tvivlar jag inte på en sekund, det är så himla skönt ute och mitt humör strålar ikapp med solen. Det finns så mycket jag ser fram emot just nu, så mycket som gör mig glad och varm i varje vrå av hjärtat. Däremot kan jag ovilligt erkänna att jag fortfarande är lite mör sen 13 timmarspasset på jobbet i lördags - fast än att vi inte gjorde många knop igår. Sen när har jag blivit så himla ovan till fysiskrörelse? Det är pinsamt. Jag ska ta ett varv med Esset runt strömmen nu i e.m. så piggnar jag säkert till.

Eftermiddagen är i övrigt tillägnad Voltaire och ikväll står det hickoryglazed babybackribs på menyn, dom står och puttrar på spisen, vad jag ska hitta på till det har jag inte klurat ut än.

Glad måndag och god eftermiddag!

Jag har mer vardag och stabilitet än jag haft i mitt liv de senaste fyra åren, det är jätte skönt, strålande, fantastiskt. Ända känner jag mig lätt så stressad över saker och ting. Små ting. Stressad över att inte somna, inte sova så bra och drömma mardrömmar. Så jag ligger vaken istället. Stressad över små saker så som att mitt halsont då aldrig går över. Har jag halsfluss? Går det över? Varför har det inte gått över? Stressad över att våren kanske inte kommer hit i år. Kanske blir det aldrig varmt igen. Varför blåser det så kallt fast än solen skiner? Är den inte varm? Stressad över att jag måste välja hela tiden. Välja vad jag ska laga for mat, välja vad jag ska ta på mig, välja om jag ska cykla eller åka buss till skolan. Alla dessa val. Välja förnuftigt. Konsten att välja klokt. Jag blir inte klok!

Solen sken rakt in i mig idag. Solstrålarna riktigt ilsket sprakade in lite lycka och vårkänsla i mina stackars frusna lemmar. Det gjorde humöret en rakettjänst. Jag är liksom rätt glad förjämnan nu för tiden, men idag var solen en rackarns effektiv vitaminkick in i gamla grå tankebanor och igensnöade sommardrömmar.

En pre-injektion av våren, den som jag trodde hade frusit sönder för gott. Precis som en stackars bil som stått ute i minusgrader för länge, startmotorn hostar till och ger i från sig ett sista raspigt gurgel och sen händer ingenting mer. Ingenting mer någonsin. Dödsdött. Ungefär så kände jag för våren fram tills idag. Att den aldrig skulle orka bryta igenom vinterns strypgrepp. Aldrig, aldrig. 

Men idag, vilken dag! Sol från blå himmel, inget disgrått dimmigt lock på himlen så långt ögat kunde nå! Bara sol i ögonen. Hallelulja! Det är bara februari än. Jag vet, kanske tre månader kvar av kallt. Men tre månader är långt ifrån föralltid och det duger gott för mig!

Sen har jag spenderat min dag med att sitta två timmar i skolan och vänta på vad som visade sig vara ingenting. Åkt buss hem, städat, diskat, bäddat, pluggat, längtar eft. K lite till, tappat bort mina nycklar och fått en låda i huvudet. Det var min dag.

Idag hade vi genomgång med vår studievägledare och fick lite kataloger från univers., där hittade jag bl.a. utbildn. civilingenjör i industriell eknomi. Det känns lite som en bra blandning av det jag inbillar mig att jag vill syssla med. Jag ska i alla fall kolla upp det lite mer. Vi får se, kanske gör jag någonting helt annat men det är verkligen kul att börja titta lite mer konstruktivt på vad det är jag har tänkt att jag ska pyssla med när jag blir stor.

Sen att jag hinner bli både gammal, grå och säkert där igenom också fullkomligt oattraktiv för marknaden innan jag är klar det är en helt annan femma. För så där när man är runt trettio och ska bilda familj, först då är jag färdigutbildad och färsk på jobbet, och vem vill ha tillbaka någon som ska VAB'a och ha sig? Nej, barn blir det inga då inte, det går bara inte. Då krockar det med den långt och hårt investeade utbildningen. Sen känns det ändå klokt att välja en lite längre utb. så man är säker på vad man har på fötterna.

Så gammal är jag väl inte, försöker jag intala mig själv. Det är klart jag ska plugga. Länge. Mycket. En evighet minst. Det är ju roligt! Eller? Har jag motivationen? Vill jag veeerkligen? Jag står där och väger. En pigg och färsch KY på två år för komma igång att jobba efter det eller en ingenjörsutb. med masters på hundra två år? Det är frågan.

Nu har jag pluggat färdigt för idag och ska(läs måste) göra någonting effektivt med resten av kvällen. K är i Malmö och jag har inget annat val än att sysselsätta med någonting för att inte sakna så hemskt hela tiden. Odugligt.