Jag mig en truttig måndag, jag behöver det.
Jag har sån enveten lust att laga mat (dvs. misslyckas, svära, bränna fast och förkolna diverse livsmedel och någon gång där i mellan få till det), stå och röra i puttrande grytor och vispa ihop spännande såser och soppor. Och så framför allt, mata alla jag tycker om förstås. Men jag liksom kommer aldrig dit. Jag behöver tid, timtal över att hitta lugn och ro för kastruller och slevar. All free from pressure. Lite vanlig, glåmig vardagslunk helt enkelt.
Men snart, snart! För på måndag börjar äntligen skolan igen och det här envisa jullovet är äntligen slut. Lite ordning och reda igen. Ingen mer trött dimma av sovmorgnar som aldrig tar slut. Lite struktur igen. Skola, träna, laga mat, äta, plugga, sova. Ekorrehjulet, jag längtar efter det. Jag behöver det. Tillbaka till verkligheten.
Nu när jag inte får till det, för att möta mig själv halvvägs, skriver jag ner små notiser på lappar i stil med, marinera kött i apelsinjuice, köp lagerblad, googla lämpligt recept på skaldjursrisotto, lapparna försvinner i intet lika fort som jag tillverkar dem och ingenting av vad jag skriver ner blir någonsin gjort. Men det känns åtminstone lite bättre, jag har i alla fall tänkt tanken. Tänkt på risotton och även om jag aldrig gjorde den. Det gäller att möta sig själv och sina brister halvvägs ibland. Sänka garden och släppa kraven.
Men snart, snart! För på måndag börjar äntligen skolan igen och det här envisa jullovet är äntligen slut. Lite ordning och reda igen. Ingen mer trött dimma av sovmorgnar som aldrig tar slut. Lite struktur igen. Skola, träna, laga mat, äta, plugga, sova. Ekorrehjulet, jag längtar efter det. Jag behöver det. Tillbaka till verkligheten.
Kommentarer
Trackback
