Jag var som sagt döende trött i e.m., åkte ut till Wilma och möttes som vanligt av världens härligaste häst som gnäggar djupt och bullrigt så fort hon hör mig komma gående i stallgången. Det är bomull för själen det, jag kommer aldrig någonsin tappa fascinationen för det. Jag blir så glad och varm i hela kroppen av att hon visar så tydligt att hon tycker om mig. Hon var bättre i höger fram idag, skönt, en sak går åt rätt håll. Äntligen. Hon fick vila idag med bara för att, imorgon ska vi fortsätta skritta.